Sen Herrman dog har Oscarr saknat sin vän, jättemycket.
Nu har han ingen att leka med, ja han har ju Assar men han
leker aldrig. Han är snart 11 år och stel och väldigt lite lekfull.
Så matte måste gå ut på långa promenader, så att Oscarr får
göra av sig lite energi.
I kväll var det ganska härligt ute. Lite kyligt men det blåste väldigt
lite. Jättelite folk ute pga det där vidriga Coronaviruset.
Ja, vi är nästa alltid själva ute på cykelvägarna.
 
I kväll hade matte med sig Bollisen, en favoritleksak.
Matte kastar och Oscarr hämtar. Ja, det kan han hålla på
i evigheter. Här några bilder:
 
 
 
 
 
Det var en nöjd Oscarr som kom hem.
Äntligen hade han fått jaga Bollisen, som han
har längtat. Ja, det har varit för mycket snö, så
det har inte gått kasta Bollisen. Men nu har det
smält så att det går.
 
Vid tangenterna, Matte
Förra måndagen fick min älskade vän Herrman, somna in. Han skulle ha fyllt 8 år nu
i sommaren. Sorgen och saknaden är stor, efter min fina vän.
Här ett fint foto på honom när han var endast 4 månader.